Räkna kalenderdagar och arbetsdagar mellan två datum, eller lägg till och dra bort dagar från valfritt datum: tidsfrister, uppsägningstid, ångerrätt och förfallodagar – direkt.
Vi räknar de förflutna dagarna (slutdatum minus startdatum): startdagen räknas inte, slutdagen gör det. Byter du plats på datumen använder vi absolutbeloppet.
Arbetsdagar räknas måndag till fredag, utan avdrag för röda dagar som varierar från år till år. Beräkningen använder UTC-datum, så att sommar-/vintertidsomställningen inte förvanskar resultatet.
Kalenderdagar, vardagar och arbetsdagar är inte samma sak: här är skillnaden som avgör om du håller en tidsfrist
Kalenderdagar är alla dagar i kalendern, inklusive lördagar, söndagar och röda dagar. Så räknas konsumentfrister vanligtvis (den 14 dagar långa ångerfristen vid köp på distans löper i kalenderdagar) och många avtalsfrister. Den här kalkylatorn räknar de förflutna dagarna: slutdatum minus startdatum, utan startdagen och med sista dagen.
En vardag är enligt vanligt språkbruk måndag till lördag (alla dagar utom söndagar och röda dagar). En arbetsdag är däremot i de flesta branscher måndag till fredag. Den här kalkylatorn räknar arbetsdagar måndag till fredag och drar inte av några röda dagar, eftersom helgdagskalendern flyttar sig från år till år (påsk, midsommar med flera).
Vid lagstadgade frister gäller lagen (1930:173) om beräkning av lagstadgad tid: infaller den sista dagen för en frist på en lördag, söndag eller helgdag – och även midsommarafton, julafton och nyårsafton – förlängs fristen till närmast följande vardag. Vid förvaltningsärenden räknar förvaltningslagen på liknande sätt. Kontrollera alltid vilken typ av dagar och vilken startpunkt som gäller i ditt beslut.
Vart fjärde år har februari 29 dagar (utom sekelår som inte är delbara med 400: år 2100 är inget skottår, men 2400 är det). En frist som löper över den 29 februari ett skottår som 2028 har en dag mer än det ser ut. Kalkylatorns datumlogik hanterar skottår automatiskt, utan att du behöver göra något.
Vi svarar på de vanligaste frågorna om tidsfrister, arbetsdagar och uppsägningstid
Att räkna dagar verkar trivialt tills en tidsfrist verkligen gäller: de 14 kalenderdagarna för att ångra ett köp på distans, den lagstadgade uppsägningstiden i en anställning, fristen för att yttra sig till en myndighet eller de semesterdagar du har rätt till mellan två datum. Den här kalkylatorn för dagar mellan datum löser de två vanligaste problemen: att mäta det exakta avståndet mellan två datum (i kalenderdagar, arbetsdagar, veckor och månader) och att projicera ett framtida eller förflutet datum genom att lägga till eller dra bort dagar – även genom att hoppa över helgerna.
Det dyraste felet är sällan ett räknefel utan typen av dagar: att blanda ihop kalenderdagar med arbetsdagar kan korta eller förlänga en frist med flera dagar. Därför visar resultatet alltid båda talen, och nedanför förklarar vi vilken konvention som gäller i vilket sammanhang.
Vid lagstadgade frister gäller i Sverige lagen (1930:173) om beräkning av lagstadgad tid. Grundregeln: infaller den sista dagen för fristen på en lördag, söndag eller helgdag – och även midsommarafton, julafton och nyårsafton – förlängs fristen till närmast följande vardag. Vid förvaltningsärenden gäller liknande regler genom förvaltningslagen. Våra ”arbetsdagar” (måndag till fredag) är en bra approximation, men kom ihåg att vi inte drar av några röda dagar: de varierar från år till år (rörliga helger) och måste dras av efter din egen kalender.
Längden och typen av dagar för varje frist beror på den konkreta regeln eller det avtal som gäller: en faktura på 12 500 kr (SEK) med 30 dagars betalningsvillkor förfaller exakt 30 kalenderdagar efter fakturadatumet, och därefter får dröjsmålsränta tas ut enligt räntelagen. Använd tabellen som vägledning och kontrollera alltid det dokument som sätter din frist.
Den lagstadgade uppsägningstiden enligt lagen om anställningsskydd (LAS) är minst en månad vid egen uppsägning och räknas i kalenderdagar, inte i arbetsdagar. I praktiken: lämnar du din uppsägning den 1:a löper månaden över alla dagar – inklusive helger. Kollektivavtal eller anställningsavtal kan ange längre uppsägningstider (för arbetsgivaren trappas de dessutom upp efter anställningstid enligt § 11 LAS). Infaller den sista dagen på en söndag eller röd dag förlängs den enligt lagen om beräkning av lagstadgad tid till nästa vardag. Använd läget ”Lägg till/dra bort dagar” för en snabb uppskattning och stäm av resultatet mot ditt avtal.
Två vanliga fallgropar i egenhändigt byggda datumberäkningar är skottår och tidsomställningen. Den första löses av den riktiga kalendern: 2028 har en 29 februari som kalkylatorn räknar med, och den vet också att 2100 inte är ett skottår. Den andra är mer subtil: räknar man med lokal tid varar natten för tidsomställningen 23 eller 25 timmar, och en naiv subtraktion kan ge en dag för mycket eller för lite. Den här kalkylatorn arbetar med rena UTC-datum vid midnatt, så att varje dag har exakt 24 timmar i beräkningen och resultatet alltid blir ett korrekt, helt antal dagar.
Obs: Den här kalkylatorn är ett vägledande verktyg för att räkna dagar. Arbetsdagar räknas måndag till fredag, utan avdrag för röda dagar (de varierar från år till år), och motsvarar därför inte exakt fristdagarna i ett enskilt ärende. Vid frister med rättsliga följder, bekräfta beräkningen med Skatteverket, berörd myndighet eller en sakkunnig.
Fler användbara verktyg för tidsfrister, arbete och vardagliga beräkningar
Lös direkt och omvänd proportionalitet på sekunder, helt utan formler.
Räkna ut procentsatser, på- och avslag på vilken summa som helst.
Räkna ut slutpriset efter en rabatt och se hur mycket du sparar.
Lägg till eller dra bort moms (25 %, 12 %, 6 %) på vilket pris som helst.